Vill du sätta dig in i ditt eget sparande? Är det dags att lägga en del av ditt sparande i ett sparkonto eller överväger du kanske att spara i aktier och vill jämföra vilka aktiedepåer som är bäst?

Oavsett var i livet du befinner dig, så kan man säga att sparande är en viktig del av din privatekonomi. Det finns många olika former av sparande och dessa sparandeformer passar olika bra beroende på dina syften och ambitioner med sparandet.

Vad har du för syfte och ambition med ditt sparande?

Har du tänkt att spara till dig själv, barnen eller familjen? Är syftet med ditt sparande att få ihop till kontantinsatsen till en framtida bostad, eller äger du redan din bostad och sparar för att bygga upp en bobuffert? Vilken sparandeform man väljer påverkas också av om man tänker spara på kort sikt, till tex en resa, jämfört med sparande som tex pensionssparande som är sparande som ska växa över tid. Dessutom är det viktigt att välja en risknivå som speglar syftet och det är viktigt att ha en uppfattning om hur olika sparandeformer beskattas.

Ett bra buffertsparande är en bra start

En bra start för ditt sparande är att spara så att bufferten är ungefär två månadslöner. Bufferten ska täcka större utgifter som är svåra att förutsäga, som till exempel om något händer med bilen eller om diskmaskinen eller tvättmaskinen måste bytas. För den som äger sitt boende är det dessutom viktigt med ett buffertsparande för reparationer och underhåll. Om två månadslöner är ett bra riktmärke för buffertsparande så kan man också säga att ett månadssparande om 10 kr per kvadratmeter i månaden för hus och motsvarande 5 kr per kvadratmeter för bostadsrätt är bra riktmärken.

Sparande

Vilken form av sparande ska man välja?

Syftet med sparandet är viktigt och man bör väga in hur vardagsekonomin ser ut. Arbete, inkomster, utgifter och boende. Nedan listar vi några sparformer:

  • Sparkonto
  • Aktier
  • Fonder
  • Pensionssparande

Spara på sparkonto

Att spara pengar på ett bankkonto i din traditionella bank, ger i dagsläget väldigt lite ränta om någon alls. Men det finns nischbanker som erbjuder bättre ränta. Fördelen med sparkonto är att du snabbt kan få tillgång till dina pengar. När du lägger upp ett sparande via ett sparkonto så är det viktigt att koll på om sparandet omfattas av insättningsgarantin. Insättningsgarantin skyddar pengar insatta på konton hos banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag (institut). Insättningsgarantin ersätter kapital och upplupen ränta upp till 950 000 kr per person och institut. Ersättningsbeloppet i kronor gäller för insättare i Sverige. Det finns också sparkonton som inte omfattas av insättningsgarantin, dessa sparkonton erbjuder oftast mycket högre avkastning. Överväger du ett sparkonto utan insättningsgaranti är det viktigt att du säter dig in i och förstår vilka risker du tar.

Sparande i aktier

Sparande som avses ge avkastning på lite längre investeringshorisont och där den som investerar är beredd att ta viss risk så är sparande i aktier ett vanligt val. På Comboloan jämför vi olika aktiedepåer och vilket courtage som respektive nätmäklare erbjuder. Vill man sprida ut riskerna och inte ha alla sparpengar i en aktie, kan det vara klokt att investera i en fond eller i ett investmentbolag, där man då investerar i flera bolag samtidigt.

Pensionssparande

Pensionssparande är en form av sparande som också är väldigt specifik. Men till skillnad från ett målsparande så är pensionen i de flesta fall något som ligger långt fram i tiden, vilket gör pensionssparande till något långsiktigt. Därför gör det inget om man binder pengarna. Man har också råd att ta högre risker för att få bättre avkastning, vilket gör exempelvis fondsparande till ett bra alternativ när det gäller pensionssparande. Det finns speciella fondpaket man kan välja just för att spara till pensionen och där är det olika fonder beroende på vilken risk man är beredd att ta.

Sparande och risk

Sparandet påverkas av hur länge du vill ha ditt sparande och vilken risk du är beredd att ta. De risknivåer man ofta pratar om är a) Låg risk b) Medel risk och c) Hög risk.

  1. Låg risk - Det viktigaste är att behålla det insatta sparkapitalet än att få hög avkastning. Förväntan är stadig utveckling över tid och en lägre risk för förluster.
  2. Medel risk - Det är en klar ambition att få en bättre avkastning än om du hade satt in pengarna på ett sparkonto. Samtidigt är man här förberedd på att värdet på sparandet kan variera och gå upp ibland och ner ibland. också medveten om att värdet på ditt sparande kan variera under spartiden.
  3. Hög risk - Här är det viktigt med bra avkastning. Det är inte ovanligt att den som investerar med hög risk tex hoppas på att kunna slå index. Värdet kan variera kraftigt över tid, , ofta är den som investerar höär aktiv för att på lång sikt få bästa möjliga avkastning. Skillnaden är framförallt hur dina pengar beskattas.

Sparande och beskattning

Skillnaden mellan de olika typerna av konton är framförallt skattemässiga. Ett depåkonto beskattas som inkomst av kapital vilket är 30 % på vinsten. En eventuell årlig utdelning beskattas på samma sätt. Vid fondägande så tillkommer även en fondskatt.

Ett ISK (investeringssparkonto) eller en kapitalförsäkring beskattas inte vinsten vid försäljning, utan där beskattas hela beloppet istället. Man betalar en låg skatt på kapitalet varje år, oavsett om dina tillgångar har ökat eller minskat i värde. För 2019 är skatten 0,453%.