Riksbanken är Sveriges centralbank. Riksbanken har till uppgift att se till att pengarna behåller sitt värde över tid och att betalningar sker säkert och effektivt. Den svenska Riksbanken ger ut Sveriges sedlar och mynt. Riksbanken är också ansvarig för reporäntan som har direkt påverkan på bolåneräntorna.

Penningpolitiken

Riksbanken är även den myndighet som av riksdagen har fått i uppdrag att ansvara för Sveriges penningpolitik. Riksbankens är politiskt oberoende visar Sveriges riksbanks långtgående oberoende gentemot riksdagen, vilket innebär en separering av beslutsfattandet där riksdagen sköter finanspolitiken och att riksbanken sköter penningpolitiken. 

Anledningen till denna ordning är att penningpolitiken måste skötas av en separat och politiskt oberoende organisation för att öka den penningpolitiska trovärdigheten och minimera risken för inflation. Riksbankens oberoende och dess självständiga ställning gentemot riksdag och regering trädde i kraft den 1 januari 1999. 

Att inga andra myndigheter har beslutanderätt över Riksbanken i penningpolitiska frågor, har lagts in i regeringsformen och är således en del av Sveriges grundlag. I förhållande till EU, är det också stadgat att Riksbanken (och övriga centralbanker i EU) skall vara självständiga och oberoende. 

Reporäntan

När banker lånar eller placerar pengar hos Riksbanken görs det till en ränta som kallas för reporäntan. Reporäntan är Riksbankens styrränta och Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg.  Reporäntan har stor påverkan på inflationen, och målet är den ska vara 2 % av den årliga förändringen i Konsumentprisindex Genom att höja eller sänka reporäntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och således inflationen. Reporäntan har en direkt påverkan på bolånen och generellt betyder en höjning av reporäntan också en höjning av bolånen och tvärtom. Riksbankens direktion fattar normalt sett beslut om penningpolitiken sex gånger om året, men extra möten kan tillkomma som det gjorde tex under den senaste finanskrisen så Riksbanken hade fler möten än vanligt på kort tid.