Dags att minska bankernas övervinster?
Bankerna har funderat ut olika sätt att få ut övervinster. I de flesta branscher brukar ökad konkurrens minska sådana, men inte i finansbranschen verkar det som.
I den föredömliga tidskriften The Economist ställer man frågan hur det kommer sig att folk i finansbranschen kan tjäna mer pengar än de flesta andra. Konsultfirman Smithers & Co har räknat ut att för bankerna har avkastningen på eget kapital legat på runt 7 procent mellan 1921 och 1971; därefter har genomsnittet ökat till hela 20 procent. Detta antyder att man lyckats ta ut övervinster under flera decennier. Hur kan det komma sig? Varför leder inte ökad konkurrens till att övervinsterna försvinner?
Ofta beror övervinster på att det finns olika barriärer gentemot nykomlingar som vill ta sig in i branschen - det kan vara statliga bidrag till existerande banker under svåra tider. Detta ger dem en lägre genomsnittlig kostnad för sitt kapital, och håller dem kvar trots att de skött sig dåligt. Dessutom har de stora bankerna så stora marknadsandelar att de har lättare för att dra slutsatser utifrån hur deras kunder handlar, och därmed lättare sätta rätt pris när kunderna begär att få köpa eller sälja olika komplicerade instrument. Dessutom har man under senare tid tagit fram sammansatta och svårgenomskådliga produkter, där kunderna pga komplexiteten har svårt att utvärdera om priset är rimligt eller inte. Till sist så använder man sig av "courtage" eller högre sälj än köp-kurser, så att man får ett visst antal kronor varje gång kunderna gör en affär. Antalet transaktioner per dag har ökat mycket, och därmed bankernas vinster.
Nu försöker många regeringar fundera ut lämpliga avgifter eller regleringar för att rätta till felen i banksektorn. Istället har en f.d. fondförvaltare Paul Wolley, föreslagit ett manifest som han tycker att alla stora pensionsfonder och liknande borde anta. Bland annat föreslår han att man ska begränsa handeln så att max 30 procent av innehavet säljs/köps varje år (annars går alltför mycket av pengarna åt till bankernas avgifter istället för att kunna användas i företagen vars aktier man köper); att man inte betalar några prestationsbaserade ersättningar; att man endast köper och säljer instrument som handlas på offentliga börser (d.v.s. inga konstiga derivat eller sammansatta instrument som säljs enbart av en enskild bank).
Kan detta bli verklighet? Den som lever får se, men visst låter det ganska vettigt.