Riksbanken höll sitt löfte

Men Ingves reviderade ner ränteprognosen

Stefan Ingves och hans kollegor i Riksbanksdirektionen valde alltså att höja reporäntan för första gången på 7 år. Trycket från alla möjliga håll har varit stort under en längre tid. Riksbanken har hållit emot, men har också under en tid varit tydliga med att en första höjning kommer under december i år eller februari 2019. 

En del experter tycker att beslutet var dåligt ”tajmat” då ny statistik indikerar att inflationen inte når upp till önskade nivåer. Andra experter menade att det var ”på tiden” och att det var viktigt att Riksbanken faktiskt hann sänka, då nya siffor kan indikera att det kan bli tuffare att agera längre fram. 

Läser man Riksbankens rapport så är det tydligt man vill gå försiktigt fram. Riksbanken menar att med en reporänta på -0,25%, så är penningpolitiken fortsatt expansiv och det ger även fortsättningsvis stöd åt konjunkturen. Räntehöjningarna framåt kommer att anpassas efter hur konjunkturen och inflationen utvecklar sig. 

Den så kallade ”räntebanan” indikerar att nästa höjning av reporäntan sker under andra halvåret 2019 för att sedan höjas med 0,25%, 2 gånger per år, fram till 2021. Om reporäntan följer den nya räntebanan, så kan man nog gissa att bolånen (3-månaders bindning) är ungefär dubbelt så dyra 2021 jämfört med idag. 

Alltså, en bolånetagare som idag betalar 1,50% boränta för ett lån på 2 miljoner kronor, betalar idag 2 500 kr (före avdrag), samma bolånetagare kommer alltså 2021 om räntebanan slår in, ha en boränta på 3%, fortfarande bolån på 2 miljoner kronor, och då alltså 5 000 kronor i räntekostnad per månad. 

Håll alltid koll på räntorna genom Comboloans räntetabell som löpande visar listräntor, snitträntor och förhandlade räntor. 

Dela