Räntorna fortsätter uppåt
Bankerna fortsätter att höja bolåneräntorna
Nyheter från marknaden
Bästa räntorna 2006-07-07
Rörlig 3,15 %
2 år 3,95 %
5 år 4,67 %
Räntorna ökar
I månadsskiftet juni/juli höjde många banker sina räntor i enlighet med de prognoser vi utfärdade den 8 juni. Fortsatta ökningar väntas under året. Räntan kan öka med 0,50 procentenhter innan året är slut. Vill du undvika dessa kostnader och har rörliga lån kan det vara en bra tidpunkt att fundera över att binda. Gör du det kan du välja exempelvis hälften på 2 år och hälften på längre tid. Ska du låna belopp över 1 miljon kronor kan det löna sig att titta på en av våra partnerbanker (se länken nedan) där du erbjuds en rabatt på 0,10% på belopp över 1 miljon kronor, 0,15% om lånet är över 1,5 miljon kronor samt 0,20% om lånet är över 1,5 miljon kronor.
Se historiska räntor, andras betyg på bankerna och priser för fastighetsmäklare
Nu kan du som blir PLUS-medlem söka betyg och priser för olika fastighetsmäklare. Du kan även se historiska räntor och andra medlemmars betyg på de olika bankerna. Undrar du hur du ska göra för att förhandla så kan du se vad andra medlemmar har tipsat om när det gäller det. Du kan välja mellan att betala 360 kronor per år för att bli PLUS-medlem eller att bli sponsrad vilket innebär att du istället tar emot max 2 reklam-mejl per månad.
Dagens situation jämfört med "sparchocken" i början av 1990-talet
Att man sparar betyder också att konsumenternas efterfrågan på varor och tjänster minskar. Därmed påverkas BNP-tillväxten negativt. Om andelen skulder är hög i förhållande till den disponibla inkomsten riskerar man att hushållen börjar amortera vid en större ränteuppgång. Detta skedde i början av 1990-talet då avdragsreglerna för räntor plötsligt blev mindre förmånliga. Nationalekonomen Olle Djerf har författat SCB-rapporten "Sveriges Ekonomi - Statistiskt Perspektiv". På frågan om dagens situation kan leda till en liknande skuldneddragning från hushållen säger han att "svaret är nej av flera skäl".
Hushållens soliditet är god och räntekvoten, d.v.s. räntebetalningarnas andel av disponibla inkomsten, ligger på samma nivå som år 2000. Dessutom är skulderna ojämnt fördelade, så att hushållen med de största resurserna också har de största skulderna. Det enda som skulle kunna skapa någon drastisk förändring av förhållanden är om Riksdagen skulle ändra avdragsrätten för räntor från 30 procent till 20 procent, något som skulle bli en naturlig följd av en minskning av kapitalbeskattningen. Något sådant förslag verkar dock inte ligga på den politiska agendan just nu.