Betalningskraven ökar hos Kronofogden

Ingen direkt koppling till Corona, men behövs ett nationellt kreditregister?

Antalet krav hos Kronofogden ökade främst under första kvartalet. Under det andra kvartalet var inflödet av ärenden varit mer stabilt och minskade lite under juli och augusti. Frågan om det behövs ett nationellt kreditregister för att bättre hantera överskuldsättning har lyfts av Finansinspektionen, men kreditupplysningsföretaget UC håller inte och lyfter istället fram politiska och andra åtgärder. 

Fler obetalda räkningar och betalningskrav skickas till Kronofogden, men Kronofogden ser ingen tydlig koppling till Corona. I en intervju med Sveriges Radio säger Rebecka Öhman, enhetschef på Kronofogden: ”Vi har en stadig ökning av ärenden, men de ekonomiska effekterna av pandemin har inte nått oss än”. 

Betalningskraven har ökat med 11,5% under det senaste året. Till och med den sista juni, fick Kronofogden in 644 000 betalningskrav på obetalda skulder, alltså ansökningar om betalningsföreläggande. Det kan jämföras med 577 000 betalningsförelägganden under samma period 2019. Antalet personer som inte har betalat sina skulder i tid har ökat med omkring 10% till 290 000.

”Vi har förstås fått in coronarelaterade krav, exempelvis mot resebolag, men den stora ökningen är inte direkt kopplad till effekter av pandemin”, säger Rebecka Öhman vidare till Sveriges Radio. 

Det som också sker är att det blir allt högre skuldbelopp som kommer in till Kronofogden. Skuldbeloppen i betalningskraven har stigit under flera år och utvecklingen accelererar. Jämfört med Q1 2019 så har det totala skuldbeloppet under 2020 ökat med 27% 11,45 miljarder kronor. 

”Vi får in allt fler krav på mellan 100 000 och 500 000 kronor”, säger Rebecka Öhman. Skulderna kan kopplas till olika typer av lån utan säkerhet (privatlån, blancolån, konsumtionslån) som driver upp siffrorna. Bakom ökningen står banker, kreditföretag och bolag som köper förfallna skulder. Det finns tecken på att långivarna inte alltid kan göra tillräckligt bra bedömningar av människors ekonomi innan de beviljar ett lån.

Frågan om ett nytt kreditregister har lyfts av Finansinspektionen som har föreslagit att regeringen bör tillsätta en utredning för att få en komplett bild av låntagarnas totala skulder.  ”Vi är positiva till en sådan utredning”, säger Rebecka Öhman.

Diskussionen av hur man kan komma tillrätta med den ökade skultakten pågår för fullt, men alla tycker inte att lösningen ligger i ett nationellt kreditregister. Branschledande UC skrev nyligen en debatt artikel i SVD (Gabriella Göransson, kreditinformationschef UC AB och Jukka Ruuskavd, UC AB) och framhåller att UC har redan ett kreditregister med 100% täckning av säkrade lån och ungefär 98% täckning av lån utan säkerhet (privatlån, blancolån, konsumtionslån). UC menar att huvudorsaken till överskuldsättningen kommer från att vissa långivare ger lån utan säkerhet till personer som har stor kreditrisk och UC menar att dessa personer inte borde få lån.  

Istället för ett kreditregister menar UC att regeringen istället ska lyfta blicken. UC står bakom en utredning, då överskuldsättning är ett allvarligt samhällsproblem, men regeringen bör fokusera på lagändringar och andra åtgärder som faktiskt kan minska överskuldsättningen. UC lyfter fram 5 huvudpunkter för regeringen:

1. Justera skuldsaneringslagen

2. Justera preskriptionslagen

3. Justera konsumentkreditlagen

4. Satsa mer på Konsumentverkets tillsyn

5. Inför mer privatekonomi i skolan

Diskussionen lär fortsätta. Intressant att notera ändå, är det primärt verkar vara en diskussion som gäller för lån utan säkerhet, där lån med säkerhet, tex bolån, inte nämns överhuvudtaget i debatten. 

Dela