Definitionerna på nedanstående ord är hämtade ur Faktablad Nr 12 från Konsumenternas Bankbyrå:

A..Ö
A B C D E F G H I J K L M N O
P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö  

A

Amortera, betala av på en skuld

Amortering/Amorteringsbelopp, det belopp med vilket man (ofta regelbundet t.ex. en gång i månaden) betalar av på en skuld.

Amorteringsplan, plan för hur ett lån skall återbetalas.(jfr. Avbetalningsplan)

Annuitet, det sammanlagda belopp som en låntagare betalar som ränta och amortering på ett lån. A är vanligen lika stor under lånets hela löptid. (jfr. Rak amortering)

Annuitetslån, lån som återbetalas med annuiteter (se d.o.).

Anskaffningsvärde, det pris som t.ex. en fastighet eller en aktie hade vid tidpunkten för köpet/förvärvet.

Autogiro, ett sätt att automatiskt betala regelbundet återkommande räkningar från t.ex. Telia, försäkringsbolag, hyresvärd etc. Pengarna dras automatiskt från t.ex. ett lönekonto.

Avbetalningsplan, upprättas ofta när den betalningsskyldige har misskött sina betalningar (jfr Amorteringsplan).

Upp


B

Banksekretess, innebär att banken har tystnadsplikt och inte får avslöja för obehöriga vilka förhållanden en kund har till banken.

Basbelopp, (1998 = 36.400) fastställes en gång om året av regeringen enligt Lagen om allmän försäkring. B speglar prisnivåns förändringar och ligger till grund för beräkningen av bl.a. studiemedel och pension.

Betalningsanmärkning, får man när kronofogden eller domstol har fastställt betalningsskyldigheten för en obetald skuld. B. finns registrerad i tre år och kvarstår även om skulden betalas.

Betalningsföreläggande, kan t.ex. en kreditgivare ansöka om hos kronofogden om en låntagare inte betalar sina förfallna skulder.

Betalningspåminnelse , uppmaning från t.ex. kreditgivare att betala en förfallen fordran.

Bindningstid, tid under vilken ett låns räntesats är bunden.

Blancolån, lån utan säkerhet.

Bokföringsdag, den dag t.ex. en insättning bokförs på kontot. Vanligtvis samma dag som transaktionen (se d.o.) äger rum.

Borgen, ett löfte av en eller flera fysiska eller juridiska personer att betala en skuld för någon annan om denne inte betalar (jfr. Säkerhet).

  • Beloppsbegränsad borgen, borgensmannen ansvarar upp till angivet belopp samt - om det framgår av borgensförbindelsen (se d.o.) - för tillkommande räntor och avgifter.
  • Borgensförbindelse, är det avtal som upprättas mellan borgensman (-män) och kreditgivare och där det framgår vilken omfattning borgensåtagandet har, t.ex. solidarisk borgen (se d.o.).
  • Borgensman, en person som gått i borgen, ej att förväxla med Borgenär (jfr d.o.).
  • Borgensåtagande, det samma som Borgen (se d.o.).
  • Enkel borgen, borgensmannen blir betalningsskyldig först sedan man konstaterat att låntagaren inte kan betala. Sällan förekommande i banksammanhang (jfr Proprieborgen).
  • Generell borgen, borgensmannen åtar sig ett ansvar för låntagarens samtliga skulder till kreditgivaren nu och i framtiden. Förekommer både med och utan beloppsbegränsning.
  • Proprieborgen, borgensmannen går i borgen såsom för egen skuld. Kreditgivaren kan kräva vem han vill av borgensmannen eller låntagaren så snart betalning uteblivit. Vanligast i banksammanhang (jfr Enkel borgen).
  • Solidariskt borgensansvar, borgensmännen svarar ”en för alla, alla för en” för borgensåtagandet. Skulle en eller flera borgensmän sakna betalningsförmåga, får övriga borgensmän betala även dessa delar.

Borgenär, kallas den som lånar ut pengar. Motsats till gäldenär (se d.o.). Ej att förväxla med Borgensman (jfr d.o.).

Bottenlån/hypotekslån, kallas bostadslån som har pant med bästa säkerhet i bostaden. Ofta lån som lämnas av hypoteksinstitut. (jfr Topplån)

Budget, en uppställning av beräknade inkomster och utgifter under en viss tidsperiod

Bundet lån, lån vanligen för bostadsändamål, vars ränta är bunden under angiven löptid

Byggnadskreditiv, ett lån som betalas ut i etapper och som skall täcka byggkostnaderna under byggtiden. Avsikten är i regel att B skall ersättas med ett annat bostadslån när byggnaden är färdigställd.

Upp


D

Debitera, för en kund innebär det ofta att något, t.ex. en avgift tillkommer, tas ut på konto, sätts upp på faktura eller motsvarande (jfr Kreditera).

Delat, ansvar, att ansvaret för t.ex. betalningen av ett lån är delat på visst sätt, t.ex. hälften var (jfr solidarisk borgen).

Denuntiation, meddelande t.ex. till en låntagare att lånet övertagits av ny kreditgivare och att lånet från och med en viss tidpunkt skall betalas till denne.

Disponibel, möjlig att förfoga över, tillgänglig.

Upp


F

Förfallodag, den dag som ett lån eller en faktura skall betalas.

Förseningsavgift, fast avgift som tas ut vid försening. För att vara ”tillåten” måste den vara avtalad i det ursprungliga avtalet mellan parterna.

Förtidslösa lån, att lösa lånet innan bindningstiden (se d.o.) för lånet har gått ut

Upp


G

God banksed, är ett samlande uttryck för hur en bank bör uppträda bl.a. mot sina kunder och konkurrenter på marknaden. Finansinspektionen anger genom uttalanden och regelverk vad som är att anse som god G.

Gäldenär, den som är skyldig någon pengar. Motsats till borgenär (se d.o.).

Upp


H

Hypoteksinstitut, kreditinstitut som lämnar bottenlån, se d:o. Medel för utlåningen anskaffas främst genom att instituten ger ut obligationer (se d.o.).

Hypotekslån, långfristigt lån mot säkerhet av pantbrev i fast egendom (se Bottenlån).

Upp


I

Inomläge, ett pantbrevs förmånsläge i förhållande till andra pantbrev i en fastighet.

Inskrivningsmyndighet, myndighet hos tingsrätt som har hand om kommunens fastighetsbok (se lagfart och inteckning)

Inteckning, inskrivning hos tingsrätten i fastighetsbok av visst penningbelopp i fast egendom. (jfr. Pantbrev)

Upp


K

Kapitalisering, sker då upplupen ränta (se d:o) läggs till kapitalet. K sker i regel i samband med årsskifte.

Kassadag, den dag som insättning eller uttag görs i kassan eller överföring görs till eller från kontohavarens konto.

Kontantinsats, den del av köpeskillingen (se d:o) som betalas kontant, dvs. med egna pengar, och inte lånas upp.

Konvertera, lägga om lån. Förlängning av lånet med t.ex. nya villkor och ändrad räntesats.

Kreditera, för en kund innebär det att något t.ex. en avgift stryks, tas bort från faktura eller motsvarande, eller att insättning görs på konto (jfr Debitera). Att kreditera ränta på ett sparkonto innebär att banken sätter in räntan på kundens konto.

Kreditgivare, den som ger kredit t.ex. en bank, finansbolag eller hypoteksinstitut.

Kreditprövning, granskning av lånesökandes kreditvärdighet, dvs. återbetalningsförmåga och förmåga att ställa/lämna säkerhet för den sökta krediten.

Kreditupplysning, upplysning om en privatpersons eller företags kreditvärdighet.

Köpebrev, skriftlig handling som upprättas som slutligt dokument vid köp av fastighet sedan köpekontrakt slutits och betalning erlagts.

Köpeskilling, det sammanlagda belopp som betalas vid ett köp.

Upp


L

Lagfart, inskrivning i fastighetsbok av fastighetsförvärv genom köp, arv etc.

Lagfartsbevis, skriftlig handling som visar att lagfart beviljats. L visar vem som är ägare till fastigheten.

Likvid, betalning. Att vara likvid, detsamma som att kunna betala (i rätt tid).

Likvidavräkning, i samband med fastighetsköp gör man en L av vilken det framgår hur betalningen gått till, t.ex. genom viss kontantinsats och/eller övertagande av lån.

Lånelöfte, garanti från långivare att få låna ett bestämt belopp för köp av en viss sorts bostad. Används t.ex. när man letar bostad..

Löptid, den tid under vilken ett skuldebrev (se d.o.) löper med angivna villkor.

Upp


O

Offert, anbud. En uppgift om till vilket pris och övriga villkor en leverantör är beredd att sälja en vara eller utföra en tjänst.

Upp


P

Pant, fast eller lös egendom som ställs till annans, t.ex. kreditgivare, förfogande såsom säkerhet (se d.o.) för t.ex. ett lån.

Pantbrev, handling utfärdad som bevis på inteckning (se d.o.) i fastighet.

Pantsättning, att lämna t.ex. ett pantbrev som säkerhet för ett lån.

Upp


R

Rak amortering, amorteringsmetod varvid skulden delas upp i ett antal lika stora delar. Till amorteringsbeloppet kommer i regel ränta. (jfr. Annuitet)

Realisera, ofta det samma som att erbjuda till försäljning. T.ex. realisera tillgångar.

Ränta, avkastning på kapital eller priset på kredit.

  • Bunden/fast ränta, ränta som enligt avtal är bunden till en viss storlek under avtalets löptid (se d.o.) (jfr. Rörlig ränta)..
  • Effektiv ränta, låntagarens verkliga räntekostnad beräknad med beaktande av bl.a. nominell ränta, uppläggnings- och aviseringsavgifter samt av hur ofta ränta, amortering och avgifter erläggs.
  • Fast ränta, se Bunden/fast ränta.
  • Jämförelseränta, används vid beräkning av ränteskillnadsersättning (RSE) (se d.o.). Ofta det samma som långivarens upplåningskostnad.
  • Jämförränta, resultatet vid beräkning enligt en branschgemensam modell för att jämföra sparräntor. J tar hänsyn till ev. uttagsavgifter och räntemodell.
  • Kontraktsränta, årsavgift som gäldenär betalar för rätten att disponera ett visst kreditutrymme. K utgår vanligen med en viss % på det beviljade utrymmet. Utöver K skall gäldenären betala kreditränta när krediten utnyttjas. K förekommer t.ex. på checkkrediter, lönekontokrediter etc. (jfr. Limitränta).
  • Limitränta, det samma som Kontraktsränta (se d.o.).
  • Marknadsräntor, de räntesatser som är gällande på marknaden.
  • Nominell ränta, den årliga procentsats som räntan beräknas efter.
  • Ränta-på-ränta-effekt, uppkommer när upplupen ränta (se d.o.) läggs till kapitalet och ränta beräknas på detta ”nya” kapital.
  • Räntejustera, ändra räntan på ett lån med bunden ränta (se d.o.). Räntejustering sker vid i förväg avtalade räntejusteringstidpunkter.
  • Räntejusteringsdag, dag då räntejustering sker.
  • Räntelagen, den lag som reglerar hur och när dröjsmålsränta (se d.o.) får tas ut av gäldenärer (se d.o.) som är i dröjsmål med betalning. R tillämplig endast om ej annat avtalats.
  • Räntemarginal, skillnaden mellan ett kreditinstituts utlånings- och inlåningsräntor.
  • Ränteskillnadsersättning (RSE), ersättning som långivaren har rätt att ta ut av den låntagare som löser ett bundet lån (se d.o.) i förtid. R är en ersättning för den ränteförlust som långivaren gör.
  • Rörlig ränta, räntesats som under avtalstiden kan ändras på i avtalet angivna grunder (jfr. Bunden ränta).
  • Upplupen ränta, ränta som har genererats men som ännu inte påförts kontot.

Räntebidrag, statligt bidrag som täcker del av räntekostnaden för nybyggda permanentbostadshus.

Upp


S

Saldo, vanligen det samma som behållningen på ett konto. Även skillnaden mellan debet och kredit på ett konto.

Serielån, lån där amorteringstakten ändras under lånets löptid efter en - oftast - i förväg fastställd plan. Amorteringen är vanligen lägst i början för att därefter öka.

Skuldebrev, skriftlig utfästelse att betala en penningsumma eller skriftlig erkännande av en penningskuld. T.ex. revers, obligation.

Säkerhet, garanti för skydd mot förlust som långivare ofta kräver av låntagare. S kan utgöras av pant (se d.o.) i fast eller lös egendom eller i form av borgen (se d.o.).

Upp


T

Tillgodohavande, ofta det samma som fordran. En bankkunds banktillgodohavande är summan av vad han har på sina konton i banken.

Tilläggssäkerhet, ofta benämning på den säkerhet som, utöver säkerhet i bostaden, krävs för ett topplån (se d.o.).

Topplån, lån som läggs ovanpå ett bottenlån (jfr d.o.).

Upp


U

UC, UpplysningsCentralen, kreditupplysningsföretag som ägs av bankerna. Ofta benämning på den kreditupplysning (se d.o.) som tas av en bank och lämnas av UC. ”Ta’ en UC”.

Uppläggningsavgift, avgift för uppläggning av bl.a. banklån.

Uppsägning, när endera av två avtalsparter meddelar att han vill häva avtalet. I regel finns i avtalet reglerat under vilka förutsättningar avtalet kan sägas upp.

Upp


V

Villkorsbilaga, en handling som kompletterar skuldebrevet till ett bundet lån och av vilken det framgår vilken räntesats lånet löper med samt vilken villkorsändringsdag som gäller, m.a.o. lånets löptid.

Villkorsändringsdag, för bundet lån(se d.o.), dag då ny villkorsperiod med ny bunden ränta (se d.o.), ny löptid (se d.o.) och andra villkor börjar gälla.

Upp


Å

Återbetalningsförmåga, förmåga att betala igen ett lån med hänsyn tagen till inkomster, utgifter och försörjningsbörda. Å undersöks vid kreditprövning (se d.o.)

Upp


Ä

Ägarhypotek, föreligger när pantbrev (se d.o.) för lån inte alls eller endast delvis är utnyttjat för pantsättning (se d.o.).

Upp


Ö

Överhypotek, det belopp med vilket en pants värde enligt pantbrev överstiger det skuldbelopp som panten utgör säkerhet för. Ö kan användas som säkerhet för andra lån.

Överskuldsätta, skuldsätta sig så att man saknar återbetalningsförmåga för sina skulder helt eller delvis.

Upp